Jag drömde att jag stod

inunder kunskapens träd

där ormen log så frestande

och Eva själv var med.

o

I handen höll hon fram

en härligt mogen frukt

som tände min aptit

med dess ljuvliga lukt.

o

"Tag dig ett bett!", sa Eva

och jag var inte sen

att sänka mina tänder

djupt i den skönas ben.

o

Då blev det fart på ormen

vars oväntade svar

blev en replik till Eva:

"Kom käraste, vi drar!"

o

Själv sjönk jag ner i gräset

och grät. Ty allt jag fått

var minnet av ett lårben

och en rutten äppelskrott.

>o<