Om vågen kände sin mjuka död

mot strandens lugnande sand...

Skulle den offra sitt liv ändå?

Det grubblar jag på ibland.

o

Men havet bjuder en evighet

av ständigt rullande dyning.

Så, är det bästa som vågen vet

att planas ut i en gryning?

o

Att, just när solen gör sin entré,

dö ut bland snäckor och stenar

och kröna rörelsens exposé?

Det är precis det jag menar!

o

Jag lyss till bränningens svanesång

som tränger genom mitt fönster

och tänker att även jag, en gång,

så skall fullända det mönster

o

Som skissat gränserna i mitt liv

och visat vägar att vandra.

Det är ett frestande perspektiv

att överbringa till andra.

o

Från lutan klingar en svag triol.

Mig tycks hon dröjer, min morgonsol.

>>o<<