Jag har försökt så många gånger
Fylla upp det som gör mig hel

Fylla upp det som ger mersmak åt livet
som får skinnet att knyta an
hänga sig kvar ett litet tag till

Jag har stirrat mig blind på tomhet efter tomhet
letat efter det där rätta
tidpunkten, platsen, sinnesstämningen

Jag har virrat i desperation
provat ilskan också
försökt med en nypa glädje
blandat i några tårar salt
bländat ihop allt med ett leende
och avslutat med ett ekande skratt

Men nånstans inser jag min begränsning
bugar inför det större
och går min väg med en skakande rygg