Jag sitter på tåget
och väntar bara
på att det ska avgå.

Jag känner nu
tåget gå igång.
Nu är jag på väg.

Jag har en fönsterplats.
Från mitt tågfönster ser jag
grönska så långt ögat når.

Jag ser lövskogar passeras,
granskogar likaså.
Ett kalhygge dyker plötsligt upp
och ger det gröna ett avbrott.

Jag närmar mig bebyggelse
och det gröna blandas
med alla de olika färger
som byggnader, hus och trädgårdar innehar.

Jag känner att ögonlocken
blir tyngre och tyngre.
Tågresan gör mig trött.

Jag vaggas in i en dvala
av tågets rytm.
Det är ganska skönt.

Jag sluter mina ögon.
Jag sitter på tåget
och väntar bara på att nå min slutstation.

Jag ska äntligen få träffa min vän
efter nästan tre timmars resa
och nästan tre års vänskap.