Det var lugnt på gården några dagar, Elsas familj verkade ha tagit det lugnt med spriten flera kvällar i rad. Men en kväll så åkte Elsas mamma och Elsa in till stan för att hämta en kompis till henne och då passade mamman tydligen på att bunkra på systembolaget också. Samma eftermiddag kom Elsas moster och frågade om vi ville grilla med dem på kvällen. “Vi tänkte att det skulle vara kul för Elsa och hennes väninna.” kvittrade mostern.
“Ja men självklart, det vore ju jättetrevligt. När kommer de ut?”
“De kommer med sjubåten så vi tänkte ha grillen igång då.”
“Ja men vi är med, vi kan ju duka ett långbord under eken?”
“Låter jättebra” kvittrade mostern. Jag undrade om hon kvittrade även när hon lät arg. Det skulle i så fall vara ganska kul att höra. Dock hade jag aldrig under alla somrar jag varit här hört henne låta arg. När hon gått frågade jag mormor om jag måste vara med och äta middag. Jag kände på mig att Elsas kompis inte riktigt skulle vara min typ.
“Du får vara med och äta i alla fall, sen kan jag inte tvinga dig att sitta kvar vid bordet och vara social om du inte vill. Men det kan väl vara kul att träffa Elsas väninna?”
“Jag ser inte överdrivet mycket fram emot det” mumlade jag.
“Vad sa du?”
“Nej inget speciellt, jag går ut en sväng.”
“Visst, glöm inte middag vid sju då.” sa mormor och prackade på mig en nybakad bulle till trots att jag redan ätit två. Det var som om hon verkligen bestämt sig för att vara precis sådär som en mormor ska vara och skämma bort sina barnbarn. Lillasyrran lät sig glatt bli bortskämd och satt vid bordet med ett stort glas mjölk och den största bullen hon hade kunnat hitta. Hon hade verkligen letat igenom hela högen med bullar och jämfört de största hon kunnat hitta tills hon bestämt sig. Efter en stunds tvekan hade hon gett den näst största till mig.

Ute i skogen var det lugnt och skönt. Jag funderade på hur Elsas kompis skulle vara, Elsa hade inte sagt något om att hon skulle ta ut en kompis. I och för sig hade jag inte pratat med henne så värst mycket sedan hon sov över. Hon låg mest och solade och lyssnade på musik, och jag satt ju mest med mina böcker. Jag gick över höjden som låg bakom huset ner till en liten vik där jag brukade bada ibland och satte mig på en klippa vid vattnet med en bok jag bara läst en gång tidigare. Jag hoppades att mamma skulle åka in till stan snart så hon kunde köpa några nya böcker åt mig. Det fanns ett litet bibliotek på ön, men jag hade nog läst i princip allt som fanns där. Dessutom så vill jag äga mina böcker. Jag är nog lite av en samlare när det gäller böcker. Ute på vattnet var det som vanligt fullt av segelbåtar och eftersom det var nordlig vind så hade många båtar sin spinnaker uppe så havet var fullt av olika färger. Efter att ha betraktat båtarna en stund försjönk jag i min bok och tittade inte upp förrän jag hörde en gren knäckas i skogen bakom mig. Jag vände mig förvånat om och stirrade rakt in i hans mörka ögon.
Hjälp vad gjorde han här, på min plats. Vid min vik, i min skog. Var det här en dålig kärleksberättelse, skulle han vandra rakt in i min öppna famn och lova att älska mig för all framtid.
“Nej men hej” mumlade han och log ett förvånad leende.
“Hej” mumlade jag till svar och plötsligt blev jag förlägen. Vad mesigt att sitta mitt i skogen och läsa för sig själv, sen såg jag att han också hade en bok i handen.
“Vad läser du?” frågade han nyfiket. Jag vände på boken jag läste och visade honom.
“Sagan om Elenien” läste han högt.
“Japp, har du läst den?”
“Nej, däremot har jag läst Sagan om Mallorea. Är det samma författare?”
“Ja det är det, fast jag tycker att Eleen serien är mycket bättre.”
“Okej, då borde jag pröva dem.”
“Ja det tycker jag” sa jag och försökte att le lite avspänt men det blev mest en ful krökning av överläppen inbillade jag mig, men han log tillbaka i alla fall. Plötsligt kom jag på att jag inte hade någon klocka och att jag inte hade någon aning om ifall det började bli dags att dra sig hemåt för den förbaskade grillkvällen. “Vet du vad klockan är?” frågade jag.
“Japp, halv sju.”
“Usch då, då måste jag börja gå hemåt.”
“Vart bor du någonstans?”
“Rakt igenom skogen här bara.”
“Ja men det är samma håll jag ska åt, kan jag hänga på?”
“Visst” sa jag och försökte dölja hur glad jag blev. Varför blev jag så bara för att han frågade om han kunde slå följe med mig? Vad larvig jag var. Superlarvig. Fick lust att slå mig själv i magen för att ta död på fjärilarna som verkade ha bosatt sig där. Så där gick jag i skogen och diskuterade böcker med den supersnygga killen från båten. Det visade sig att vi gillade ungefär samma böcker, men vissa hade vi definitivt delade meningar om. “Har du många böcker här ute på ön?” frågade han.
“Jo jag har en hel del.”
“Men då kanske jag kan få låna någon? Det här är den sista olästa jag har med mig.”
“Visst, du kan ju hänga med in nu och låna nån om du vill.”
“Aa jättejuste.”
När vi kom närmare gården så fick lillesyrran syn på honom och bestämde sig för att helt sonika attackera hans ben. “Nu är du fast. Jag är polis.”
“Aj då, vad har jag nu gjort?” frågade han och flinade åt henne.
“Hmm det vet jag inte” sa hon och man kunde verkligen se hur hjärnan arbetade för högtryck där under hennes blonda lugg. Medan hon funderade så dök mormor upp på trappan. “Nej men vem har vi här då?”
“Tommy” sa han och sträckte fram handen och hälsade på mormor. Det slog mig att jag inte haft någon aning om vad han hette. Nu visste jag, Tommy. “Jag har visst blivit haffad.” fortsatte han och skakade lite på sitt ben som syrran klamrade sig fast vid. Mormor presenterade sig och bjöd in oss alla i köket. Jag har just kokat lite kaffe, vill ni ha lite kanske?”
“Nej inte kaffe, usch vad äckligt.” sa lillasyrran.
“Jag tackar inte nej till en kopp kaffe.” sa killen som nu visst hette Tommy.
“Ja jag också” mumlade jag.
“Gå och hämta några bullar i skafferiet är du snäll” sa mormor till lillasyrran som vid orden bullar glömde att hon var en polis och skuttade iväg till skafferiet.
“Äntligen fri” sa Tommy och flinade åt mig.
“Akta dig snart har polisen fått en bulle och nya krafter att haffa tjuvar.”
“Ja jag får väl gömma mig någonstans. Vad heter du föresten? Nu har ju jag fått presentera mig.”
Så jag presenterade mig och ledde honom före upp till mitt rum där jag hade alla mina böcker.
“Åh herrejävlar det var många.” sa han och drog ut en bok och började läsa på baksidan. Han stod en lång stund och valde men tillslut hade han plockat ut en.
Vi gick ner igen och drack varsin kopp kaffe med mormor som pladdrade på med Tommy. Hon älskade besökareoch log glatt åt mig. Det var inte ofta jag drog hem folk, faktum var att det inte hänt på flera år. Sen det här året hade jag alltså dragit hem två helt olika personer. Det var rekord. Undrar vad som var fel på mig. Jag brukade inte prata med folk, jag brukade vara tyst och tråkig. Som nu, mormor och Tommy pratade men jag drack mitt kaffe i tystnad och satte i mig den fjärde bullen för dagen. Plötsligt märkte jag att mormor bjudit in Tommy att vara med på grillmiddagen ikväll. Men, men, hur gick det till? Från att bara ha sett honom på båten så skulle han plötsligt äta middag med min familj och dessutom, Elsas familj. Undra vad Elsa skulle säga när hon fick syn på honom. Hon skulle nog tänka samma som jag, att han var en snygg kille. Sen skulle han vara förlorad till henne för all framtid. En söt tjej och en snygg kille, det var så det skulle vara. Så är det och så kommer det alltid förbli. Bleka fula mesar som jag kan glömma att konkurrera med snygga söta tjejer. Men herregud vad tänkte jag på. Varför skulle jag och Elsa konkurrera om Tommy, hon hade aldrig träffat honom och jag kände honom inte ens. Tanken var ju egentligen bara absurd konstaterade jag och försökte slå ut den ur hjärnan. När vi druckit upp kaffet kom lillasyrran infarande i köket med en krocketklubba i högsta hugg. Det var ett under att hon inte hade ner i princip allt som fanns på väggarna. Att mormor vågade ha kvar sina små söta tavlor och torkade blommor på väggarna med lillasyrran i huset var ett under. “Vill ni spela med mig?” sa hon och stirrade trotsigt på mig och Tommy.
“Tja det kan vi väl göra eller vad tycker du?” sa han och vände sig till mig.
“Jo det kan vi, har du byggt en bana syrran?”
“Morfar hjälpte mig att bygga en bana i morse.”

Väl ute i trädgården så såg vi att morfar måste ha bestämt sig för att jävlas med mormor när han byggde banan. Kyrkan låg i en av mormors finaste rabatter och slutpinnen var gömd bakom flaggstången. Lillasyrran började och det såg så komiskt ut när hon försökte skjuta, klubban var alldeles för lång för henne och bollen flög tillslut åt helt fel håll. Därefter var det min tur, till min stora förtjusning lyckades jag få bollen genom de två första men sen rullade klotet ner för backen åt motsatt håll från banan. Vi spelade en lång stund och jag kände att jag tillslut nästan vågade slappna av lite trots att Tommy var med och efter en stund så var det fullt kockkrig mellan oss och vi försökta skjuta iväg varandras klot så lång det gick. Det var länge sen jag hade kunnat slappna av så mycket i närheten av någon annan än familjen. Väldigt, väldigt länge sen, kanske innan jag började dagis. Då var jag faktiskt en riktigt social unge vilket kan vara svårt att tro nu när jag är en tyst tråkmåns så fort det är folk i närheten. Plötsligt hörde jag hur lillasyrran tjöt av skratt bakom mig och såg att Elsas morbror hade satt på sig en hög kockmössa. Nu jagade han henne och hotade med att lägga henne på grillen om hon inte slutade skratta åt hans vackra mössa. Varför kunde han inte vara sådär varje dag? Som han brukade vara? Varför skulle alla i grannhuset börja dricka så mycket just den här sommaren? Det slog mig att vi inte grillat tillsammans en enda gång den här sommaren trots att vi alltid brukade göra det minst någon gång i veckan. Allt var spritens fel, men mycket här i världen var ju spritens fel. Väldigt mycket.

Middagen blev precis den plåga som jag förutsett att den skulle bli. Elsas kompis lyckades på något sätt vara ännu värre än jag målat upp henne i huvudet. Hon var lång, blond och extremt välsminkad. Jag antog att hon såg precis ut så som man ska för att anses snygg. Det första hon fick syn på när hon kom till gården var Tommy som lekte med lillasyrran. På håll såg jag hur hon stötte till Elsa i sidan och troligen frågade vem han var. Elsa tittade förvirrat på Tommy. Nej, hon visste ju inte vem han var.
“Vilka är de där tjejerna” frågade Tommy mig. Åh nej, han ville genast veta vilka de var. Troligen tyckte han att de var jättesnygga. Nu var jag ute i leken, fast jag hade ju i och för sig aldrig varit inne i den. Men det skulle ju ha varit trevligt att få umgås lite mer med honom innan han upptäckte hur trålig jag var. “Elsa bor i grannhuset den här sommaren och den andra tjejen har jag ingen aning om. Elsa är hon till höger.”
“Hm, de ser ut att ha lite väl mycket smink alltså.” sa han och flinade. “Man kan ju undra hur de ser ut under allt det där.”
“Jo det kan man verkligen göra” sa jag och flinade lite jag också. På något konstigt sätt blev jag glad över att han såg på dem på samma sätt som jag. Såg att de såg ut som översminkade fågelskrämmor, även om det uppenbarligen var så man skulle se ut. På håll såg jag hur Elsas kompis drog i linnet så att man såg mer av brösten, så att hon skulle se mer sexig ut. Jag suckade och gick in i huset, ville inte vara i närheten. Sådana tjejer fick mig alltid att känna mig så mesig, ful och värdelös. De tittade åt Tommys håll men de skulle aldrig någonsin titta åt mitt håll. Elsa såg också annorlunda ut, visst hade hon varit sminkad varje dag även om hon bara skulle ligga själv och sola men nu va hon mycket mer utspökad än någonsin.

Hela middagen satt Elsas och hennes kompis som visst hette Petra och försökte få kontakt med Tommy. Han pratade snällt med dem en stund innan han försökte vända uppmärksamheten till lillasyrran som satt sig på andra sidan honom och även ibland med mig även om jag troligen mest satt och såg sur ut. Som jag hade gissat så dracks det en hel del under middagen och en efter en blev grannfamiljen mer och mer fjantiga och störiga. När mamma också började visa symptom till att skratta alldeles för högt åt helt usla skämt så tecknade jag snabbt åt henne att hon var full och att jag tänkte gå från bordet. “Jag tänkte gå in en stund” sa jag tyst till Tommy som tittat förbryllat på mig medan jag tecknat med mamma som hävdat att hon inte alls var full. “Är det lugnt om jag följer med in?” frågade han.
“Jo visst.” sa jag och försökte dölja hur glad jag blev. Han ville hellre följa med tråkiga mig in än sitta kvar vid bordet vid de snygga tjejerna. Jag vågade mig till och med på att le lite åt honom medan vi gick in i huset igen. Vi satte oss vid bordet i köket och spelade kort med morfars gamla slitna kortlek och blyg som jag är så kunde jag absolut inte komma på någonting att säga. Vad skulle jag prata om, hur tusan inledde man ett helt normalt samtal? Det var kunskaper jag helt saknade. Speciellt kunskaper om hur man inledde ett samtal med en snygg kille som helt plötsligt satt i ens kök och spelade kort med en. Jag hade passat på att gå ifrån bordet när Elsa och hennes kompis inte var där. När vi gick mot dörren så hade jag sett hur de stod och rökte utanför tomten. Elsa hade aldrig rökt när hon var själv här vad jag hade märkt. Det verkade verkligen finnas två Elsa, den som kom tillbaka från stan idag var en helt annan person än den jag träffat på tidigare och definitivt en helt annan person än den som sovit över i mitt rum för ungefär en vecka sedan.
“Vilka tjejer alltså” mumlade Tommy när vi hörde att de kom tillbaka till bordet där ute och jag visste inte hur jag skulle tolka det. Menade han vilka snygga, underbara och intressanta tjejer eller menade han vilka jobbiga blåsta fjortisar. Jag hoppades på det andra alternativet och mumlade ett litet ja till svar. Trots min uppenbara brist på förmåga att konversera så lyckades vi prata en hel del, egentligen var det mest Tommy som pratade och jag som svarade men efter ett tag så lyckades jag också säga mer än ja och nej.
“Vill du ha en kopp te förresten?”
“Ja det låter gott.” svarade han och log lite åt mig igen. Jag fick lust att slå mig själv igen när jag märkte hur knäsvag jag blev. Vilken förbaskad tur att jag satt ner, däremot återstod problemet hur jag skulle lyckas resa mig upp och gå bort till vattenkokaren samt leta fram tepåsarna. Det problemet löste sig själv när det knackade på den halvöppna dörren. Det var Elsa och kompisen.
“Tja” sa kompisen och vände sig mot Tommy. “Får vi komma in?”
“Ja fråga inte mig, det är inte jag som bor här.”
“Nehe, vem gör det då?” frågade hon och fortsatte stirra på honom.
Tommy nickade åt mitt håll och återgick till att blanda kortleken igen. Mest av allt hade jag lust att säga åt dem att dra åt helvete men mormor lyckades komma in innan jag hann öppna munnen.
“Men vad mysigt att ni satt er här inne allihopa för att spela kort. Lilltjejen ska alldeles strax gå och lägga sig så ni kan väl sitta uppe på ditt rum?” frågade hon och log åt mig.
“Mm jo det kan vi ju” mumlade jag. “Är det någon av er som vill ha te förresten?”
“Nej det är bra” svarade kompisen utan att ens vända sig åt mitt håll.
“Jag kan ta lite te” mumlade Elsa och gav mig ett litet leende.
“Gå upp i förväg ni så kommer jag med te”

När jag kom upp satt Tommy och Petra i soffan. Elsa satt på min säng och blängde lite på sin kompis. Det var uppenbart att Petra inte tittat åt Elsas håll sedan de kom upp till rummet. Istället så ställde hon en miljon frågor till Tommy. Han svarade på ungefär hälften men det verkade hon inte bry sig om utan fortsatte att kasta fram frågor. Jag tittade på Elsa där hon satt och kröp ihop på min säng. Hon hade dragit upp benen och höll armarna om dem och mest ut att vilja gömma sig. Jag ställde ner brickan med te och satte mig sedan också på sängen bredvid Elsa och funderade på vad hon tänkte på. Ångrade hon att hon tagit ut sin kompis. Funderade hon på vem Tommy var? På hur jag kände honom? Undrade hon varför jag inte presenterat den snygga killen för henne tidigare så att hon hade kunnat lägga beslag på honom innan hennes kompis kom ut.
“Nej ska vi spela kort?” Frågade Tommy och reste på sig och sträckte sig.
“Ja det kan vi väl göra.” sa Elsa och såg lite gladare ut igen.
“Jag ska bara gå på toa. Är den där nere?” sa han och vände sig mot mig.
“Det finns en här uppe, precis utanför rummet till höger.”
“Okej tack.” sa han och försvann ut genom dörren. Rummet blev med ens tyst. Petra tittade sig kritiskt runt i rummet.
“Vem brukar sova där” sa hon och nickade mot madrassen som låg på bäddad på golvet.
“En kompis brukar sova där ibland” sa jag och sneglade på Elsa som log lite åt mig. Det kändes bra att vi två hade en hemlighet. Egentligen visste jag inte om hon skulle haft något emot om jag sa att det var hon som sovit där men att döma av hennes leende så hade jag gjort rätt.
“Jaså, okej.” sa Petra och granskade mig kritiskt. Funderade hon på hur fula jag kunde ha några vänner? Ibland skulle jag allt gärna vara tankeläsare, fast egentligen. Det skulle vara hemskt att höra allas negativa tankar om mig själv. Det räckte med de jag själv hade. När Tommy kom in i rummet igen slog han sig ner på Elsas madrass fast Ellinor protesterade och sa att det fanns ju gott om plats i soffan.
“Nej jag sitter bra här.”

Elsa ignorerade Petras blick på Tommy och gick över och satte sig i soffan. Han verkade inte ens märka den, utan blandade oberört kortleken. Han verkade vara van vid blickar från tjejer, självklart var han det, så snygg som han var. Tänk hur annorlunda mitt liv hade varit om jag också set bra ut och kunnat ignorera blickar från folk på det där sättet. Inte för att det någonsin hänt att någon kollade så på mig.
Tommy delade ut korten och vi spelade alla möjliga olika spel och bråkade om reglerna. Det var mest de andra tre som pratade men jag pratade faktiskt lite ibland. Elsa pratade mer och mer och var snart lika självsäker och försökte få lika mycket uppmärksamhet från Tommy som Petra. Han verkade fortfarande inte lägga märke till hur mycket de tävlade om hans uppmärksamhet. Han var bara snäll och vänlig mot alla och förvånande nog också mot mig.
“Nej guud alltså nu är jag röksugen.” sa Petra en stund senare.
“Ja, jag med” hängde Elsa genast på.
“Ska du med ut?” frågade Petra Tommy.
“Nej jag klarar mig, gå ut ni.”
Petra började gå mot dörren men vände sig om när hon hörde att det började skramla vid fönstret när Elsa tog den vägen ner. “Men vad gör du? Ska du hoppa ut genom fönstret eller?” frågade hon förvirrat men Elsa bara flinade åt henne och försvann ur sikte. “Jahaa har du en stege där?” sa hon när hon kom fram till fönstret. “Titta inte på mina string nu Elsa när jag klättrar ner”
“Nej då jag lovar sexy.” sa Elsa och skrattade där nere. “Men Petra, har du rosa string på dig.”
“Du lova, din lilla bitch.” sa Petra och skrattade hon också. Deras fnittrande röster försvann när de gick ner mot vägen.
“Woho soffan är fri” sa Tommy och hoppade över dit. “Skynda dig och ta andra platsen innan de kommer tillbaka” sa han och flinade åt mig. Vi satte oss mittemot varandra med benen in mot mitten för att ta upp all plats i soffan när de andra kom tillbaka.
“Alltså vilka knäppa tjejer, de är verkligen totalt blåsta” sa Tommy och flinade lite åt mig.
“Mm jo.” mumlade jag till svar. Plötsligt kände jag mig förlägen när vi var ensamma i rummet. Vi satt så att fötterna precis snuddade varandra och jag kände hur jag rodnade lite lätt. Gud vad jag hoppades att han inte la märket till det. Usch vad förfärligt löjligt att rodna för att hans fötter nuddade mina. Jag vågade mig till att snegla åt hans håll och han såg faktiskt också lite förlägen ut. Eller var det bara jag som försökte inbilla mig själv det. Vi satt tysta en stund utan att säga något och snart hörde vi tjejerna utanför igen. De flamsade och fnittrade precis som tidigare medan de klättrade upp för stegen. Den här gången var det Petras tur att påpeka vilken färg Elsa hade på stringen.
“Tjena, tjena” sa hon och log åt oss när hon kom upp i rummet. Tätt bakom henne kom Petra klättrande.
“Men har ni tagit hela soffan?” sa hon anklagande och fnittrade lite åt oss.
“Japp det har vi.” sa Tommy och flinade samtidigt som han satte sina fötter över mina så att det skulle bli ännu mindre plats. Det struntade Petra i utan satte sig på våra fötter och öppnade sin tjocktröja.
“Titta vad vi hittade” sa hon och drog fram en halvdrucken spritflaska. “De vuxna hade glömt den på bordet. Coolt va?”
“Mm jättecoolt.” sa Tommy oberört.
“Aa men vill ni inte smaka eller?”
“Nej tack, jag klarar mig nog.”
“Vadå dricker du inte eller?”
“Jodå jag kan dricka, men jag har ingen lust att göra det ikväll.”
“Nehepp, jaja jag tänker i alla fall dricka.” sa hon och tog en djup klunk varav hon började hosta.
“Tål du inte spriten eller?” frågade Tommy och flinade åt henne.
“Klart jag gör, satte bara i halsen.” sa hon tyst. “Här Elsa ta lite du också”
“Nja.”
“Jo men fan, jag tänker inte dricka själv heller.”
“Okej då.” sa Elsa och tog flaskan av Petra som reste sig upp från våra fötter en stund innan hon damp ner igen. Det dröjde inte länge innan båda var märkbart berusade. De skrattade och fnittrade om en massa människor i sin klass och skola. Ju mer berusade de blev desto mer försökte de flörta med Tommy också och det märktes att han blev lite irriterad av det. Jag kände en slags varm glädje i magen varje gång han visade för dem att han inte var det minsta intresserad. Jag hoppades i alla fall att det var så och att han inte spelade med för att få dem att bli mer intresserad. Han hade ju trots allt klagat på att de verkade korkade. Fast han kanske gillade korkade tjejer. Eller inte. Vem visste? Hur skulle jag kunna veta vad han gillade? Varför brydde jag mig ens om att försöka.

“Nej nu ska nog jag ge mig av hemåt. Mormor undrar nog vart jag tagit vägen” sa Tommy plötsligt. Det slog mig att jag inte ens funderat på vart han bodde eller vem han bodde med. “Vart bor du?”
“Upp för vägen här till höger så är det en liten gul stuga. Vet du vilken jag menar?”
“Ja jag tror det.”
“Den har min mormor hyrt ut i några somrar men nu bestämde hon sig för att åka ut själv. Så jag följde med henne.” sa han och log.
“Ja vi ska väl också gå in till oss.” sa Elsa och log lite åt Petra.
“Ja för fan, det ska vi.” sa hon och svepte det sista i flaskan.
Det krävdes en hel del hjälp för att få ner de fulla tjejerna för stegen och det slutade med att Tommy tog Petra på axeln och klättrade ner med henne. När han satte ner henne på marken så ramlade hon ihop i en hög innan hon lyckades resa på sig igen. De raglade långsamt in till sig och där stod jag och Tommy kvar i mörkret under mitt fönster. “Ja jag ska väl ge mig av hemåt då. Det var trevligt att ses.”
“Skulle du vilja gå och bada imorgon?” hörde jag till min förvåning mig själv säga.
“Ja vore skitkul, lite trist att bara umgås med mormor” sa han och flinade. “Men jag kommer förbi här imorgon när jag vaknat?”
“Låter bra.”
“Men ha de bra så ses vi imorgon då.” sa han och la handen på min axel innan han försvann ut i dunklet på grusvägen. Jag kunde höra ljudet av hans steg försvinna samtidigt som jag kände hur det brände där han lagt handen. Varför blev jag så? Han hade ju inte gjort något speciellt. Eller hade han? Hade han också känt hur det brände till? Självklart hade han inte det. Vad inbillade jag mig? Jag var alldeles för rastlös för att kunna gå och lägga mig så jag satte mig i hammocken och gungade sakta medan jag funderade på dagen. Hur hade det gått till? Jag hade bara träffat på honom i skogen och nu skulle jag gå och bada med honom imorgon. Vad hade hänt med mig? Var hade jag fått allt mod ifrån?

Plötsligt hörde jag hur ett fönster öppnades i Elsas hus och deras fnitter hördes ut i trädgården. Tänkte de inte på att alla andra troligen försökte sova? Jag hörde hur de fnittrande pratade om Tommy och hur snygg han var och skojbråkade om vem som skulle lyckas få honom i säng först. Vad innerligt jag hoppades att ingen av dem skulle lyckas. “Alltså han ser ju såå bra ut alltså.” hördes Petras röst.
“Ja verkligen, jag fattar inte att jag inte sett honom tidigare.”
“Men den andra var bara mesig och tråkig alltså. Vadå sitta tyst hela tiden.”
“Aa men alltid. Säger aldrig ett ord. Så har det varit hela tiden.” hördes Elsas röst. “En tråkig mes. Tur att den där Tommy dök upp alltså.”
“Ja verkligen, nu har vi någon att sätta tänderna i.” fnittrade Petra. Jag ville inte höra med utan klättrade snabbt upp till mitt rum och stängde fönstret. Det gjorde ont att höra dem prata så. Självklart visste jag att de såg mig som en mes. Det hade jag vetat från första början, men det gjorde ändå ont. Väl inne i rummet tog jag upp Elsas madrass och slängde ut den i rummet utanför.