Vårvinden
smeker
försiktigt
min tårdränkta
kind.

Doften av
liv
sprids
sakta inom
mig..

Jag
känner.

Jag
stannar.

Nästan
som om
jag
tvekar.

En fjäderlätt
skälvning
går igenom
mitt
hjärta...

Mina sinnen
öppnades
lite på
glänt.

Min själ
den
var
blottad
mottaglig
för ett
ögonblick..

Det var
då jag kände
den.

En livboj
som var
kastad
av livet
rakt
mot mitt
hjärta

Som ett
svärd
skar den
genom
nattsvart
sorg.

Det var
en
gryende
känsla av
hopp
som fyllde
mig..

Jag släppte
inte
taget.

Jag håller
den
än....