jag har bara träffat henne en enda gång
men hon vrider sig inuti mig
ständigt så jag blir sömnlös
hennes kropp törnar mot mitt hjärta
hennes namn kommer över mina läppar
andetagen gör mig till en klarvaken drömmare
jag fastnar med händerna i hennes svarta hår
och hennes av rödvin spruckna läppar
är en lång ordlös berättelse
som vidrör min kind för en evighets sekund

jag har bara pratat med henne i telefon en enda gång
men hennes röst har slingrat sig runt min hals
och hennes ord är en orm som viskar i mitt öra
och smeker min längtan och tar emot
och ger och tar emot och innesluter oss i varandra

jag är svag nu och vet om det
hon är svag men tror hon är stark

jag vill vara otrogen med henne
så jag säger det
säger vi kan väl träffas igen
dagarna som kommer är ju ändå fyllda
med möten, promenader, samtal
det oväntade som måste hanteras
det vanliga som måste vallas genom dagen
möt mig där i en av livets glipor
som inte måste redovisas
som inte kan redovisas
som är en tillfällighet
ett möte bland alla dessa ansikten
som inte kan betyda något
som inte får betyda något

jag kan göra mig liten som en flykting
som ryms i hennes fickor eller väska
för det är ju igen fara säger jag
jag ska ingenting ta
förutom ditt hjärta tänker jag
så diskret kan jag vara

men allt det vet hon redan
hon gör redan planer för vårt möte
kalkylerar det oberäkneliga
hittar behärskningen och det rationella
i det som var ingenting för mindre än en vecka sedan
och för denna snabbtänkthet
denna närvaro älskar jag henne

i vårt äktenskap kommer jag vara djuret
och hon den som håller i kopplet
men jag kommer alltid skrämma henne
få henne att andas fortare
få henne att lämna sig själv och bli ett med mig