Höstdikt
tänk dig ett annat land
där solen värmer dina frusna fuktiga händer
där tiden fylls med växandets livgivande kraft
och hoppet vaggar dig till ro
tänk dig din handflata
fylld med skira gröna blad och väntande knoppar
så tålmodigt samlande på solens strålar
och din huds värme en kort kort stund
där finns dina drömmar
där finns din vila i detta frånslagna mörka nu
som ett nysått frö djupt i den kalla svarta jorden
som ett sätt att vänta, att leva, att överleva
men
tänk dig lövens röda
gula skiftande mosaik på den ännu gröna gräsmattan
och de mörka trädens stammar som stoder
på givakt inför vinterns ankomst
där den klarblå kalla
luften sjunker mellan halvkala spretande grenar
och fyller dina lungor med höstens sång
som stiger mellan de gråa rivna molnens dans
där finns dina dagar
där finns allt som gör dig till människa
där lever du i den trygga förvissningen att allt
och även du till sist ska somna bort och bli till ingenting