jag ser dina ensamma silhuett
i min spegelbild
du försvinner som löven
i en höststorm
de osynliga sotkonturerna
går inte att tvätta bort från spegeln

jag kan höra ljudet från de
tysta tårarna
de är som en brinnande
himmel utan regn

de mörka dropparna blir inte
lättare att kämpa emot
med tidens gång