Om han kommit fram till henne och så bara frågat vad klockan var eller vad hon trodde om vädret, skulle hon nog segna ner på marken eller sjunka genom jorden. Hon blev generad bara av att tänka på hur han skulle se på henne och bara se just henne och alls ingen annan. Eva öppnade sitt vänstra öga. Ögat tittade rakt på en gammal affisch av ett pojkband hon inte längre lyssnade på. Ändå lät hon det stora papperet hänga kvar på väggen som om det dolde en hemlighet. Som i den där filmen om fången som grävde sig ut ur sin cell på fängelseön Alcatraz. Hon var själv fången i en sorts evig dagdröm om Anders. Hon undrade ibland hur det skulle vara att ligga naken bredvid honom på en soldränkt sandstrand. Som en sådan där affisch som lovade en semester i paradiset, någonstans i närheten av Hawaii. Medan hon låg där och som lyssnade på tystnaden, slog det henne att det faktiskt var ovanligt tyst i huset. Inte ens utifrån hördes det några som helst ljud.