en kort sekund, ett ögonblick, kramar värmen mitt hjärta och jag känner hur jag lyfter, snurrar runt och vill stanna för alltid. jag ser leenden, jag ser ljus och jag önskar att jag inte behövde gå tillbaka, med dig är jag hel, med dig är jag säker. utanför mitt mörka bo finns väggar hårda som sten och jag kommer inte igenom. det finns alltid öppna sår att strö salt i och att svika en vän är aldrig för långt ifrån. jag vill skrika när du måste gå, jag vill skrika att jag vill stanna kvar här och slippa den plågsamma stress som alltid finns så nära intill. jag vill ta mig ur allt jag någonsin tagit mig in i. jag vill skrika till alla som finns i min närhet så att dom förstår att jag måste härifrån. och jag har lovat dig att prata, men jag vet inte hur man håller ett löfte som svider som eldar. men jag ska prata med dig, jag ska dela med mig av mitt kaos. snart är det bara du som vet.