Jag gick min väg längs stranden
snön låg i drivor och isen var vitblå
jag lämnade dig ensam med din sorg
vinden drog genom de stela vassen
jag ville krama dig till mitt bröst
det var kallt ute och andedräkten vällde het
ur våra munnar och näsor

jag ville inte heller att Mingo skulle dö
vi hittade honom ihjälfrusen på isen
jag ville ge liv i den lilla varelsen igen
han låg död och du grät tyst
tårarna frös på dina kinder

jag ville ge dig något men gick från dig
tills stranden tog slut
och kajen tog vid
tills jag hörde dina långsamma steg
jag stod och väntade och du grät
du borrade in huvudet i min rock

jag stod stilla och kände
hur du skakade
du tittade upp och såg på mig
en lång stund
så smekte du min kind och log
du log genom tårarna och gav mig
en ömsint kram
jag lade armen om dig och vi gick hem