Jag har min mur, min mur jag står på & de jag älskar bakom.
Att komma nära min mur är inte lätt, varken för er eller för mig.
Det händer omedvetet, jag vill ha bort er. Men allt har en anledning och jag har min. Att brottas med ett sådant hat är inte det lättaste, att varje dag bära på det och alltid förlora.

Svartsjuka eller avensjuka? Nej, ni har ingen anning.
Detta har räddat mig, räddat mig och jag är inte en av de svaga. Så visst är jag tacksam för det.
Men det ät något ingen kan förstå, ingen. Det är en del av mig nu och försvinner det... är det inte jag.