Jag borde
skriva
ödesmättad poesi
om liv
och död
och samvetets
ständiga plåga

Om flickor
ljuva som
rosenknoppar
och deras läppar
som kysser
marlmeladsöta kyssar
över breda axlar
och män med
styrka, som
inte gråter
i första taget

Men jag gör inte det

Jag sitter här
och dricker te
och pratar
på msn
med Ulrik
istället