de säger att du älskas som du älskar
som du talar , rör dig , skrattar , klär dig
hur din blick granskar verkligheten
kanske hur du omedvetet desperat säljer dig
till en skyddande fast punkt i en kaotisk tillvaro
eller ett varmt andetag i din nacke

hur länge kan våra känslor manipulera händelserna som utgör vem vi är
hur länge kan en förträngd tanke fräta på ett redan sargat ego
tid är ett diffust uttryck , en sluten cirkel med återkommande hållplatser
där av livet våldtagna själar mellan tårar och skrik oförstående frågar sig varför
är vi perversa som älskar naivt med gelehjärtan och sidenlakan
är vi tusen känslor tiden väntar på att hinna ikapp
och livet menat att acceptera?