och medans du sitter fast

liksom galopperar på fläcken

springer dina dagar

förbi dig,




jag samlar ögonblick från stunderna med dig i
en burk under min säng tillsammans med alla utspillda
sommardrömmar vi skulle förverkligat tillsammans,




men du trodde på dom

dom trodde fel,

och nu vill jag att du

tror på mig när jag säger





att det kan gå
dagar, månader
kanske år,



jag har ändå dina avtryck vilandes

inuti och på, och bara för att

du inte skulle glömma mig

lämnade jag mina spår längs livslinjerna





i din

handflata