Hartsar strängarna
fiolen gnäller högljutt
ovan vid stråken
som smeker den länge sen
som de tu blev till ett nu

spelmannens händer
knotiga av slitet i
skogen känsliga
fingrar får tonerna att
klinga på gisten fiol

banvaktstugan ser
tåg rusa förbi länge
sen någon klev av
bygden är öde bara
en spelman som dröjt sig kvar