Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En avbön


Inferno

Jag skrek och skrek och skrek och jag gapade och jag skrek
Vildsint, otämjt, komplett galen

Med min kropps alla resurser försökte jag fysiskt trycka mig genom glaset, jag skrek igen och igen och ögonen rullade inåt huvudet

Jag pressade mina händer mot glaset för att försöka få tag i det onåbara gallret bakom, jag knäckte fingrarna och smärtan gjorde mig ännu mer galen

De stirrade, med avsky

Jag skrek högre, jag rev mot glaset med mina trasiga händer och jag sparkade tills knäna blödde också, de fortsatte stirra.

Långsamt nådde mig insikten att de inte hörde mig
Ljudlöst skrek jag mitt liv ur mig medan de såg på
Instängd instängd instängd instängd instängd

Kuddbeklädda väggar men fönstret var där DÄR

De såg och de såg på och de såg mig men såg mig inte

Varför varför varför varför varför hade de satt mig här

Skulle jag bara sitta här med brutna leder och torkat blod

Jag kunde inte skrika mer, jag kunde inte, jag kunde bara låta käken falla
läpparna vila mot glaset
de sneda fingrarna långsamt sänkas mot golvet

Jag var en gång vild, vildare än så här
Måhända var det därför
Jag var där jag var nu




Övriga genrer av glasbiten
Läst 443 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2009-03-11 10:45



Bookmark and Share


  Berit Robin Lagerholm VIP
En text som verkligen griper tag vrider om och tränger in. Mycket bra
2009-03-17

  Tina Q
Detta är en så fruktansvärt stark text - helt otrolig!!!!!!!
Att skriva såhär = beundransvärt!
Bokmärker den!
2009-03-13

  Sofiapoema
Holy shit! Jag ser allting framför mig ochdet drar med mig utan att jag har något val. Gillar den här väldigt mycket, kommer bokmärka den. Morbid och igenkännande, så jäkla snyggt med den delen med kuddväggarna fast med fönster, att du skrev med stora bokstäver. Shit va bra. :D
2009-03-11
  > Nästa text
< Föregående

glasbiten
glasbiten