dimman ligger tät
pressar mjölk mot fönstren

surmulen börjar jag min dag
smuttar njugg mitt kaffe

vill inte se ut
vill inte möta
luftfuktseländet

men
plötsligt
har ett mirakel
skett

under en blinkning
blir himlen klar
solens kraft har
gjort sin verkan

jag slänger kaffekoppen
rusar ut
naken
kramar luften

morgonglad