Läsaren till författaren
-Du är ju galen.
Författaren till läsaren
-Nej, galen är jag inte. Bara lätt inspirerad av Mark Twain. Om du ändå vill tro mig om att vara galen, borde du nog tycka att alla människor är galna.
-Långt därifrån. Vanliga människor är genuint tråkiga och fantasilösa.
-Så bara för att jag använder mig av min fantasi, skulle jag vara galen?
-Du verkar i ditt skrivande inte ha några hämningar.
-Men det är ju inget galet i det. I just skrivandet, i novellens och novellettens form är den som skriver verkligen möjligt fri. Ändå, har jag upptäckt, har jag vissa begränsningar. Det går mig emot att skriva alltför svulstigt och hämningslöst. Men om du tror att man måste vara galen för att använda sin fantasi. Ja, då får du gärna tycka det. Men jag är inte själv av den åsikten. Jag är mest intresserad av att roa mig själv. Som roare av egna jaget får man allt lägga en smula manken till för att få sig själv att i ansiktet få smilgroparna att växa till sig under läsningens gång.