Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
01.05.05


Punsch-Line



däcksmulor som surfar på honungsvågen,
alla pratar om
GODIS!
skriker högt så att ingen hör
med svajjiga steg, runt, runt.
Alla, alla är höga

- hoppas du går, snart
älskling.
Sedan sjöng Hon
Hon nickade med torra ögon
jag vill inte veta, vill inte
Kolasega häftklamrar
ramlar undan

När distanstoner ryttlar
Sina spända hängslen
Blir raka linjer viktiga
Och lila droppar faller i gräset
när alla kan flyga

Groggvirke och
Tungstensvibrationer lyfter
när munnen full
av snäckor
ögonlock, som öppnar
ett ihåligt bildspel

Rännstensugnar bränner
Sitt eget snus
Rännstensungar svider
Skönt i själen
Diskutera, analysera, projicera
- Spela
hinken, den gröna, ge hit!
I cirkel, cirkel går den,
den farliga dansen.

jag lyfter mina
huvuden
Sedan gick han nerför ytan
träskorna smattrar mot plåttaket
pojken dansar i ring
du löper undan
när tankarna sinar

Loket styr dit ingen vet,
i tårar över landet
Koalabjörnar i pälskramar
Skvalpar om kring
i dina pölar
Vika, ge Vika eller vara fri

- Kommer vi aldrig fram mor?
Flickorna offrar blod,
Delfinarium som bubblar
Namnkunniga,
hoppar omkring
i dina raseriutbrott
Kommer fort, vilar sen...

clownen äter smink
Han är den han tror,
att han vill, vara
och sen flög han
långt, långt bort.
Det är många som,
inte vet
Ansikts-behandlingen, glittrar
i motljus,
och somnar sen.

fylld till brädden
förortsungarna har
betong i huvudet
Daim mellan tänderna, salt-
mellan... koli
paniken inne i bubblan var inte att
uthärda
det finns mycket mer, mycket
mer, än det som syns.

Igelkottar, små, små mjuka
Sammetsomsluten närande
andningslysten
jag försöker lära
känna mig själv
- utan och innan
Det var först sedan som...
Som en fågel, innan skriet...

Roströda, blodfulla kom de emot
mej
i lungans djup sitter skriket,
det avståndslösa
stram vilja, flexar
simfenor röda.
slå inte så hårt
reva i segelgommen

Magiska ord och
Himlavalvets balans i vårt badrum
där du väntar regn
och jag vill kyssa
din uppåtvända handflata

Glanspärlelek
Virvlande tungdansare
sen dricker jag upp, dina ord
- Det var skönt att få sova.
sluta aldrig andas, lova det.

I begynnelsen var ordet -
Kan jag få...?
"Ge nu!"
Kan jag få, ge nu.




Fri vers av Tobias Hedlund
Läst 481 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2005-09-27 14:24



Bookmark and Share


  Linda A
Den här gillar jag. Ja, verkligen. Bilderna kommer upp som blixtrar. Det är häftigt att göra en resa genom en sån här dikt. Den här måste du ha jobbat mycket med. Har du testat Poetry Slam någon gång? Den skulle passa utmärkt där. Lång och ändå håller den hela vägen! Snyggt jobbat!
2005-10-13
  > Nästa text
< Föregående

Tobias Hedlund
Tobias Hedlund