En flicka med brännmaneter
i sina byxfickor
står med träskorna på bryggan
Träet inunder är torrt och nött
en och annan rostig spik sticker ut
Bryggan är liksom övergiven
Fottramp från en svunnen tid ekar

De underbara vita molnen seglar på himlen
I det stora vida blå där alla drömmar spänns ut över oändligheten
står hon i träskorna
med brännmaneter i fickorna

Havets vågor fängslar