Sommaren är lång, solen gör ont och mina bruna ben är fulla av myggbet och sår.
Och jag är fortfarande bara 16 år, ganska ensam, nu när alla mina vänner flyttar här ifrån.
Jag känner mig övergiven, för sommaren kommer ta slut, och kommer den ta mig med sig?
Jag får höra att jag ser ut att vara 19, 18 och kanske till och med 20.
Men jag lovar, jag är fortfarande bara 16 år, jag ser väl inte gammal ut? Jag har ju bandtröjor, glasögon och urtvättat brunt hår.
Jag får komplimanger från många håll, men ser dom inte vad jag ser? Jag borde ha tanställning och klippa mitt hår.
Jag ifrågasätter folk som super varje kväll, när det enda jag vill är att vara stupfull och glömma allting.
Och jag vill inte vara 16 år, smygröka och bråka om patetiska saker med mina vänner. Måste jag verkligen oroa mig om framtiden?