Min lilla älskade kattbebis du finns ej mer.
När jag sover kan jag se dig, känna din närvaro, fast jag kan inte nå dig.
Min kropp vill inte lyda.
Du sveper runt mina ben, men jag får inte röra vid dig.
När jag kommer dig för nära upplöses du och försvinner.
Jag bad om att du skulle få leva, du får inte dö!
Jag såg i din blick att det redan var för sent.
Du bad mig om hjälp.
Du strök dig för första gången emot mig och jag förstod att det var ditt sätt att tacka mig.
Jag smekte din kind, men din blick var svart och tom.
Det smärtade mig så djupt att det skar sönder min själ.
Känslan fanns där från första stund, att du var inte här för att stanna hos mig.
Min ängels själstrådar bevarar minnet utav dig för alltid i mitt hjärta.
Min älskade svarta vackra sammetskatt.