jag ser och synar mig i spegeln och jag

räddar flugor ur mina egna vallgravar, ger sol och blåser konstgjord andning som havsbrisar innan jag sätter mig på bussen i bilen på cykeln, tar mig tillbaka till där jag kom ifrån till dagens början och nattens slut, till kylig gryningsluft uppvärmd av sol och konstgjord andning som havsbris mellan gränderna

man kan inte ligga varje dag och tycka varje dag
är en söndag

du kan inte ringa mig och tro att jag är hemma


jag har släpat mina fötter runt hela staden