I vårens tid mot en

klarblå himmel minns jag

såväl hur våra blickar riktade sig

mot tranans grå vingar som med lätthet

flög in över vårens natur och våren

sjöng sin visa i dur

I höstens tid

så är åter himmeln så underbart klarblå

men tranans grå vingar äro så tunga

då de flyger över oss i cirklar för att ta

farväl av sommaren som varit

och höstens visa går i moll

090906