tranorna

i fredags, över skaraslätterna, steg tre stora flockar om vardera, kanske uppåt femtio individer, i yviga cirkelrörelser uppåt på vindfången. deras känsla av höstluft under vingarna, tillropen, de trimmade fjädrarna. samhörighetsförnimmelsen av det stora okända, erövringen och sorgfriheten av att lämna utan att vända sig om.

den känslan bor i mig också.

vart beger de sig?

ta reda på det - det kommer göra dig rikare.

idag, ovanför vårgårda, korsade min väg tre eftersläntrare,
deras halsar sträckte på sig.