och det var så länge sedan
händer grävde i botten utav
chips påsen och tallriken tömdes
på mat men fingrar klamrar
sig fast vid minnen som någon
jag inte är idag

visst längtar jag till morgon
dagen ibland även om kvällar
fylls med kent musik och tankar
bara för att hålla dagen vid liv
och låta bli att förstå
det finns ett imorgon

lärare som kollar snett i korridoren
försöker att läsa av tomma ansikts uttryck
älvor som dansar i matsalen
och kilon som flyger fritt














men punkter suddas ut
försöker att hålla
gammla saker vid liv
och grodor hoppar ur
alla munnar och skitiga
strumpor kastas på varandra
i tomma korridorer som
en gång var så fulla av
ungdommar nu finns det
bara minnen man kan
klamra sig fast vid