Det är det där med den bittra smaken
Smakar avsaknad
Bristsmaken
Släpp fram mig
Käre Gud
Till det där havet
Där jag sjunker
Men andas ändå
Blir en del av
Havet
Innehåller allt av lågande ljus
Väsensriktig
Kärlek
Inte dussinvaran vi kallar så
Utan den
Som nitar in sig i minnet
Och sedan för alltid viskar
Om sitt annorlunda