När jag minst anar
kommer det över mig
smygande
jag får ingen ro, kommer inte undan

var jag än går
hur fort jag än springer
hur långt jag än reser
så finns du där …

Du blev tre år.

Till slut orkade inte din kopp
ta emot alla slag

Du ville lyda
du ville göra som han sa
du förstod inte,
han letade anledning att slå dig

Jag ser på mitt barnbarn
en liten flicka
som ingen vill slå
som inte är rädd

Varför fick inte du ha det så?