Kalla händer drar mig ur min dvala
Jag går igenom alla dom nya färska minnena som simmar på ytan
Förundrad över kylan och smärtan jag känner undrar jag varför jag väcktes upp
Jag öppnar mina ögon men svidandes stänger jag dom genast, men inte snabbt nog för att inte hinna uppfatta det gråa ljuset
Långt borta hör jag hostanden och kvidanden från gamla människor, bilar på gatan, skrik men nästan inga skratt

Jag har bara levt i en minut, men vill redan fly härifrån