Till en av de få männen mitt liv
Alltid har du funnits där
Stor, stark och trygg
Långt borta i det fjärran landskapet
Men ändå så nära
Nu är ålderns höst här
Nu känner vi hur tiden slitit oss
"Som för lite smör
på en för stor brödbit"
Jobbat har du gjort
Varje dag har du slitit och släpat
Sprungit och cyklat
Men det ger historier
Som när du cyklade Siljan runt
Mitt i vintern på en sketen gammal cykel
För att din far behövde prata med någon i Rättvik
Som var i Mora
En hel dag på cykeln med endast någon smörgås i magen
Snart är det slut på sagor
Snart får jag aldrig mer se dina ögon glittra
När du berättar dina minnen och jag skrattar så jag trillar av stolen
Snart kommer vi aldrig göra det mer
Men jag kommer inte minnas dina sagor
Jag kommer inte minnas dina minnen
Jag kommer inte minnas det du gjorde innan jag levde
Jag kommer minnas det du gjorde för mig
Din blick när jag var uttråkad
Ditt leende som fick mig att skratta
Din min som svepte bort alla mörka tankar
Din trygga famn med försäkran om att du alltid skulle finnas
Men nu är det snart slut
Snart är jag ensam igen
Ensam i den stora vida världen
Utan dig