I sorg
såg jag
dig hugga
svärdet i mitt väntade hjärta
i dina ögon
såg jag
en vild storm
nästan ingen kunde tämja
och ditt skratt lät som regn
och utan nåd föll jag
för ditt barbariska jag
för vem kunde styra
över kärlekens nyckfullhet

Sjöng tyst för mig
i ett landskap
fullt av faror
och is
i sorg kapitulerade min kropp
inga ord kunde förklara
om vi kände samma sak