Hon kom med regnet
och siade om min framtid
tröstade min själ
med en enda blick
kände samma sak
alltid samma sak
hennes röst
var inlindat i silke
och mitt hjärta
vågade ta språnget
och lita på
denna främling
som lovade solsken
att allting hade en väg ut
öppnade ett fönster
ut i världen
välsignade liv
frusen
blev mitt sinne varmt