Jag sluter mina ögon i den frostiga morgondimman

Andas djupt, som de säger att man ska

genom näsan, fyll kroppen

in med nytt, ut med gammalt

En ny dag, nya krafter

Där står jag och blundar för mig själv



Jag börjar sakta gå denna tidiga timme

Aktar mig för kala isfläckar

Långsamt nerför, långsamt upp

Försiktigt i svängarna, inte bråttom

Har full kontroll utan problem

Kunde lika gärna springa iväg



Möter leende ögon på vägen, de hälsar glatt

Jag ler tillbaks och undrar om dem förstår

Hör dem, ser dem, märker dem?

De förstår nog bättre än jag

Märker jag ens själv?

Bäst att jag håller ögonen öppna i stället



Och fortsätter med det tills jag ser.