Jag är av en sort
som vakar över döda länder
hopplösa fall vilar i mina händer.




Så, överlevde den döde
sin systers livlighet,
kramade hennes vara
som vore det en smutsig trasa.




Surret överröstade
det hjärtsjuka bultandet,
la sig täckande över
den oroliga anden,
kopplade dess händer
i vindens nycker.




Stormen ven i ilsken panik
krockade i luften
med den älskades snara.