Du är som få med många ting

en våg av känslor strömmar in.


Solens strimma bleknat nu

sedan den dagen jag mötte du.


Som vintern vit och våren grön

är du följsam vacker naturlig och skön.


I mig sedan vi möts du sått ett par frön

framtidens sötma heter min bön.


Kom nu dagen kom tillbaks!

då jag nära min själ får vara

att växa, skratta och leva fullt ut

att finnas till fullo var dag

till mitt till ditt och de andras behag


Ej ! Vänta på svek som en måndag i vrede

släpp taget av leda och fabrikation.


Vatten mot klipporna slår

bryggan är varm ifrån solen

stängda ögon hör skratt och spring

och saknar nu inte längre någonting,

en klunk av livets vin

du är vacker och bara min.