Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

farval

Den finaste solen,
det vackraste minnet.
Den ljusaste tiden,
den friden i sinnet.

En ängel bland molnen,
som stärker min svaghet.
Ett bland stjärnor,
som tänder hopp.

Vinden som blåste,
som smekte Din kind.
Den vinden torkar min tår,
ger känsla att försvinna.

Någon viskar mig vördsamt,
var är du mitt vän.
Det vackraste minnet,
i frid, i mitt sinne.

En ängel bland molnen,
som stärker min svaghet.
Ett bland stjärnor,
som tänder mitt hopp.

En hand på mitt knä,
Din tystnad är tröst.
Som stärker min svaghet,
en känsla vid tröst.

Det vackraste molnet,
den finaste stjärnan.
Det finaste minnet,




Fri vers av emanuel karlsson
Läst 239 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2010-02-01 20:28



Bookmark and Share


  Anna Nickolausson
ger mycket känslor fyller ut mellanrummen det är en fin dikt
2010-02-01
  > Nästa text
< Föregående

emanuel karlsson
emanuel karlsson