jag önskar att jag kunde fråga dig om du kommer ihåg de stunderna vi hade tillsammans. de där korta stunderna i tystnad. då jag visste att det var dig jag ville ha.

jag önskar att jag kunde berätta. för honom att det inte är honom jag vill ha. men jag är fängslad. det gör ont i hjärtat att inte älska honom. och jag vet inte hur jag ska ta mig ur detta.

jag har inget bra tillfälle att säga hej till honom. kan nog ärligt säga att jag knappt försökt. det är så tydligt att vi båda vill ha kontakt. helvete, vad jag blir ledsen när det inte fungerar. jag har hoppats som fan.

jag önskar att jag var modigare. och kunde fråga dig. kanske råka träffa dig någon annanstans. i någon annan tid. och bara låta det ske.

jag önskar att jag hade mer tid. att jag kunde tänka igenom om det är värt att säga hejdå. om det är värt att lämna honom. eller att släppa taget om dig
och aldrig mer få veta . hur det skulle varit om det hade blivit vi. och inte jag och han.

jag önskar att jag kunde berätta. att det är dig jag vill ha
ingen annan. trots all sand som runnit ner i timglaset. trots allt som hänt.

men det börjar bli för sent.
hur det än blir så kommer han få veta att jag är intresserad. och då hoppas jag på det bästa. jag är bara stolt över att jag ger mig efter det jag vill ha. jag brukar aldrig vara så "självisk" men nu bryr jag mig inte. efter ca två år är det dags. det tycker nog alla som läser det här. två jävla år.