Helios daggdränkta strålar
från fjärran Hellesponten
ljus i templets skuggor målar
från purpurhorisonten

Purpurn över himlen öser
mot horisontens land
vätska som flytande löser
valvet från dess nattliga band

När himlen stryks i azurblå
av heliospalettens skala
han står i tur att åter gå
medan brisarna är svala

Som ung strävande man
från landet ingenstans
ska han följa Helios spann
mot ett land någonstans

Under dagens ljusblå himmel
människors fåfänga strävan
han ser i stadens vimmel;
och sin mållösa färd med bävan

En stund hans blick sig irrar
ned i väldig ocean
i flykt från staden han stirrar
på de brusande vågornas ban