Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En begynnelse av vatten, värme, ljus

Hon var naken.
Iförd kläder.
I en grå korridor.
Med sylvassa tänder.

Hon var sargad, förstörd.
Angripen och förhörd.
Men hennes klänning var vacker.
Hennes klänning var alltid vacker.

Han vägrade instämma.
Ge efter och skratta.
Att veta är att förstå.
Men ingen förstår sig på att veta.

Hon gick ett par steg.
Intränade manér.
Blicken skar honom.
Förbisåg hans beteenden.

Hon ville bara ha en dröm.
Så bittert att sova.
Han ville bara vara med henne.
Men de kom åt honom.

De kom åt henne.




Fri vers av OsJu
Läst 229 gånger
Publicerad 2010-04-19 21:25



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

OsJu
OsJu