Med radiovågor och intranät synar ögat riken.
Oövervinnelig. Många skuggor.
Avlyssning allestädes.
På ens vett – ens sans den tugga.
Evig närvaro, ett krig:
mellan dig och mig
mellan okänd och välkänd.
Vemod, en tillvaro – en återvändsgränd.

Jag springer panikslagen
över fälten, genom dungar.
Jag skriker! Jag tvinar!
Livsblodet utslaget: utsinar!
Mitt hjärtas skri, det mig slungar!
Genom hat, genom död!
Blodet ilar.
Månen matt, molnen spröd
Elektrovågor överallt, de strilar!

Gestalter i svarta skynken.
Sitter bortvända på stenar och stubbar.
Det är tyst, tiden väntar.
Gnidande salter, förtorkar mig.
Jag brytes itu. Min själ den flyktar
Kvar blir stoftet av en förgången tid.