Vinden hade tagit över staden. Den blottade sig och skrek.
Vinden slet i träden. På vissa ställen av hustaken hade tegelplattar åkt med och hamnat på marken. Orangea och svarta bitar, stora och små låg utspridda på gatorna. Utanför mitt fönster stod det ett träd, som vinden också hade lyckats få tag i. Trädgrenarna slog mot glaset så hårt att det lät som att det skulle gå sönder. Vinden hade fått ett rejält grepp om grenarna och det skulle hålla på ett tag till.

Jag satt vid fönstret med en kopp te. Mina föräldrar hade gått och lagt sig för länge sen. Det var bara jag, mitt te och vinden som var vakna. Kan det inte bara sluta, tänkte jag. Min laptop stod på mitt skrivbord som hade fått sin plats på andra sidan av rummet. Där jag skrev om allt. Jag tog min kopp och gick mot hörnet. Satte mig på den knarrande stolen som jag hade fått ärva av en släkting. Jag tog en klunk, satte ner koppen på bordet och klickade upp ett nytt dokument. Då var det dags igen och lät fingrarna flyga över tangenterna.
Timmarna gick. Mitt te tog slut. Men inte brydde jag mig. Jag satt bara där. Lät fingrarna flyga och göra sitt jobb. Tiden hade ingen betydelse nu. Nu ville jag bara sitta och skriva av mig för att slippa sitta i timmar nästa dag då jag ville göra annat. Magen vred sig av hunger. Det var sent. Mat intresserade mig inte ett dugg.

Jag öppnade skrivbordslådan och tog fram ett paket med cigaretter. Jag tog upp en. Och rotade efter tändaren som låg där i röran. Tillslut hittade jag den, tände cigaretten. Jag gick fram till fönstret och öppnade försiktigt. Jag öppnade lite och hakade fast det i en slags skruv. Rädslan att vinden skulle ta tag i mitt fönster fanns där, men tack och lov var skruven stark.
Jag tog ett bloss av cigaretten. Rörelsen från det gråa var vackert. Tiden fanns inte. Jag hade inte bråttom.
Mina ögonlock började bli tunga och beslöt mig för att borsta tänderna. Jag tog fram ett askfat och krossade cigarettens topp i skålen. Sedan försökte jag smyga till mitt badrum. Jag satte på tandkräm på borsten och förde sedan den min mun. Munnen blev fylld av tjockt skum. Skummet rann ner för hakan, ner i handfatet.