Då morgonen gryr och löven
klättrar uppför trädens stammar
så sjunger fågeln i den sovandes
öra så fint;
Ni är dömda att se er själva misslyckas
i sinom tid

När modern klämmer åt sitt barns
hand och ser deras ögons låga
blåses ut, så ber hon till
en uttråkad gud;
Jag ser ebben på livets spår, låt
mig drunkna istället

I en mans hand håller han en pistol
i den andra ett gift, men innan
han dör vill bjuda in reskamrater
vilket honom ska leda;
Jag är blind i ett hav, låt era
brinnande själar vara min fyr