Fattar inte,
hur lättlurad jag är!
Jag mådde jättedåligt,
nya sår varje dag,
ångest,
självmordsförsök.

Du kom.

Skratt varje dag,
lycka,
leénden,
kärlek.

De kom tillbaka.

De började skrika,
straffa mej,
ångest tbx,
sårar dej.

Såg tåren smeka din kind.

Kände min tår rinna ner,
som ett rakblad,
som skar upp min kind.

Förlåt.

För att jag är för svag,
att jag är allergisk mot livet,
att jag inte klarar av ett ''normalt'' liv,
för att jag sårar dej.



Älskling jag älskar dej mycket,massa.
Du räddade min värld och hela mitt liv,
du ger mej skratt och lycka,
ljus och visar vägen,
du ger mej allt jag nånsin drömt om.
Kan aldrig tacka dej!