När vi kände varann var kompis någon man
satt bredvid på mellisen och någon man tog
i hand på samlingen. Jumper hette en
långärmad tröja utan luva och iklädda såna
satt jag, 4, med dig, 3, i knät i soffan. Våra
lemmar var späda, håret kammat i tofs som
hette hästsvans och fötterna i inneskor som
var sandaler med kardborreband och
remmar. Du kunde redan läsa utan att ljuda
fram bokstäverna och jag låtsades att jag
också kunde men egentligen hade jag bara
lärt mig hela ”Olssons pastejer” och ”Vinga
på villovägar” utantill. Ditt lilla pekfinger
och din lilla smutsiga nagel följde raderna på
olika historier i mitt knä. Bor du kvar dit
du flyttade? Har du färgat ditt chokladbruna
hår? Kom du in på en fin utbildning? Har
din brorsa blivit snygg, förresten? Lisa, jag
har tappat bort mitt exemplar av ”Hattjakten”
och jag äger inte längre någon jumper. Jag
har lärt mig läsa men saknar någon som gör
det åt mig. Saknar
Saknar någon att åka hem till för att äta
kräm och dansa till din pappas band som
gjorde musik för barn och spring runt i din
stora villa på landet, dit du flyttade. Saknar
ännu mer att bara gå och plinga på och fråga
om Lisa är hemma. Varje gång vi åkte förbi
byn dit du flyttade på väg till sommarstugan
sa jag i flera års tid efter du börjat skolan
någon annanstans att ”Här bor Lisa.” men nu
minns jag inte ens var orten heter. Jag är
densamma förresten, om du undrar, jag ser
dig än som världens smartaste, är precis
samma nu som då: elitistisk men storsint;
öppen; blyg och hemligt; högljudd och
benägen att rymma från dagis
fritids
skolan
jobbet
livet
ibland.
Sand i skorna, spring i benen och orkar inte
äta upp men tar lite efterrätt trots allt. Jag
har inte lärt mig någonting efter du lärde mig
läsa i soffan på dagis, bara sparkat och krälat
och varit i trotsåldern hur gammal jag än varit.
Under alla nationella prov, alla tentor tänkte
jag på ditt lilla pekfinger som drogs över
raderna och jag drog mitt över orden jag läste
fast det inte behövdes. Vi bråkade aldrig och
jag var aldrig sur på dig, vi skrev aldrig
taskiga grejer på facebook eller missuppfattade
sms för kompis var någon man tog i hand
på samlingen och någon man satt bredvid på
mellisen.