syret har börjat ta slut
snart så kvävs jag
jag ser allting blekna och suddas ut
kan inte längre skilja färgerna åt

hör röster eka i mitt huvud
påminner om en svunnen tid
rysningar ilar genom hela kroppen
snart tar minnena vid

mörkret störtar ner likt ett regn
jag trycker mig tätt mot marken
lyssnar på det öronbedövande smattrandet
ett ilsket kulregn från en kpist