Jag tittar på ett foto
på min bokhylla.
Det är jag som talar i mobilen påsken 1999
i Norge,
nyförälskad i den bästa av kvinnor
i Malmö.

Vid den tiden var det inte avgjort
om jag skulle få henne eller ej,
men det såg lovande ut.

Det visade sig
att jag var ute på
"Sista natten med gänget"
den påsken.

Sedan blev det giftermål och stor glädje.

Nu, 11,5 år senare
sitter jag själv vid min dator
i ett tomt hus
som hon lämnat för 1,5 år sen.

Varför är Kärleken så svår?

Jag vet att det var inte fel på henne
utan på mig.
Jag höll inte riktigt måttet.

Men det faktumet
gör det inte lättare...