Allt som jag under åren förträngt,
kommer sakta upp i sinnet igen.
Skriken, tårarna och skammen.

Aldrig mer, aldrig igen,

En snabb tillbakablick, Mama på
balkongen. Hon skriker och kastar.
Hon kastar småsten, fimpar. Allt
hon kan få tag på. Allt!

ALLT SKA BORT! DU SKA BORT!

Hani gråter oavbrutet, man hör mama
vråla av vrede. Hani gömmer sig bakom mig.
Men jag tröstar som vanligt,
inget att vara rädd för, inget alls

Jag varken bluffar eller ljuger, hon skulle
aldrig göra oss illa. Utom den gången.
Då den kom flygande emot Forat, allt
som hon skulle kasta. Det hamnade
på honom. Ambulans och Hani gråter igen.

Allt tillbaka igen, ifrån var det än gömde sig
i mitt trötta sinne. Men jag ber en stilla bön
om att det ska låta mig va..Det blir för mycket..,



När hon vägrade ta sina piller,
När hon försökte ta sitt liv,
När jag inte fick se henne på 1 år,
När jag växte ifrån henne


Jag minns inte bara det dåliga,
Jag minns även mycket bra,
Men i slutändan är jag trött,
så trött på allt drama,
så trött på blodsbanden som
binder mig med dig.


Vem det än var som började uttrycket,
blod är tjockare än vatten,
kan gå och knulla sig själv.