Det började för drygt 3 år sen
med två flammande eldar
De då så förbjudna lågorna värmde oss
och fick oss att våga

När språnget väl var taget
så var det som om din eld falnade
Den tillåtna brann aldrig lika starkt
som den förbjudna

Min eld brann med hetare lågor än din
så du bestämde dig för att försöka släcka den
Du slängde en hink vatten över den
och såg lågorna kämpa för att överleva

Efter en liten tid saknade du värmen jag gav
och lade nytt bränsle i den falnande elden.
Lågorna flammade upp igen och du sa
att min eld var en givande eld
till skillnad från den förtärande du sa du lämnat

Men så en dag kröp det fram
att du använde dig av båda eldarna
för att hålla dig varm och att du föredrog
den du sagt var förtärande

Min eld fick ännu en spann vatten över sig
men du lyckades inte släcka den.

Så sökte du dig då åter mot min värme
för att se om den skulle kunna hålla dig varm
och trots att lågorna minskat i storlek
så ville du ha dem

Ända tills den dag du sa att du hittat
en alldeles ny eld att värma dig vid
Den elden lyckades hålla dig varm i några veckor
sen så var du tillbaka vid min igen

Så har tiden rullat på
ömsom vattenhinkar
ömsom bränslepåfyllning

Min eld falnade men dog aldrig

Så en kväll fick jag en både väntad
och oväntad vattenkaskad över mig
och tänkte att nu får det räcka

Raderade dig ur min mobil
och bestämde mig för att
nu var det färdigbrunnet

Det tog 10 minuter så ringde du och sa
att jag lagt på luren innan du hunnit förklara
att du kommit på hur illa svaret du gav mig lät
i samma stund som du sagt det

Du frågade om det var så illa
att min eld inte gick att rädda den här gången
när du verkligen inte menat att försöka släcka den

Du fick glöden att ta fart igen
och vi fortsatte i det gamla spåret

Så kom då helgen vi skulle ha tillsammans
En natt hos dig och så vidare på kalas kvällen efter

Jag kom till dig, vi tillbringade natten ihop
Den förtärande elden ringde
och du talade om hur jobbigt du tyckte det var

Vi åkte iväg mot kalaset och allt verkade vara bra
Du var glad och jag såg inga tecken på
det som komma skulle

Vid samlingen innan festen sa du plötsligt
VILL INTE!
DET ÄR SLUT!
och åkte hem

Jag antar att den tärande elden väntade dig
Hoppas att du gjorde rätt val för dig
och inte bara valde den lätta vägen
Om man nu kan säga att nån väg i ditt liv är lätt


Den rykande hög aska
som återstår av min eld
har fortfarade glöd
längst under

Frågan är om det går
att blåsa liv i den igen
För hur konstigt det än kan verka
så kommer jag aldrig att tycka illa om dig.